Känner mig så stolt att jag tog orken att läsa Adam& Eva för barnen,jag försöker ändå hålla alla rutiner så mycket så möjligt i detta kaoset, dom behöver mer uppmärksamhet och tid vet jag även att det tar så mycket krafter ifrån mig,även att jag ibland ej ens vet vad jag läser.

Tankarna flyger iväg överallt.

Sen är jag helt slut, min hjärna tar ej in så mycket, den stänger av plötsligt, samtidigt hade jag en smärta i mitt vänstra brytna revben som ej har läkt, tydligen är hela muskulaturen förstörd där enligt läkaren.

Natten är värst, då snurrar alla tankar i tysnaden,vad ska jag göra, kommer jag att orka längre, vem är jag, vad vill jag, jag har glömt vem jag är! Har alltid anpassat mig efter någon annan, känns som om jag bara har varit någons dotter, fru,mamma i alla mina år.

VEM ÄR JAG!!!????

Nu sover barnen gott och en ny berg att klättra över imorgon!

Sitter här med värsta ångest attacken, efter att ha bott på kvinnojouren nu i 6 mån.

Mycket känslor vill koka över sorg,vrede,förtvivlan och saknad.

Hör barnen dansa i köket till musik, skuldkänslor, vart tog gnistan vägen, vart är den glada mamman som sprang runt och lekte tagen,kurragömma eller rida på hästen.

Skulle ej allt vara bra efter skiljsmässan?

Att leva så här ensamt är ett helvete, jag som ej gillar begränsningar  plötsligt får avskärmas från alla,bli rädd att prata med nya människor, vara social, misstänksam...

AAAAAA!!!!!!!!vill bara skrika ut,sparka..min själ lider,gråter,blöder.

Men jag kan ej agera något allt är blockerad in i kroppen,likgiltig.

Ska det vara så svårt att leva sitt eget liv? Hur kan andra människor försöka ens våga kunna tro att ha rätten att berätta vad,hur man ska leva ens liv?

När det svarta fåret sticker ut,bryter alla regler normer,traditioner, så ska hon straffas,utestängas,skämmas för valet

att lämna det fruktansvärda kränkande förhållande med fysiskt och psykiskt misshandel efter 10 år med 2 barn. En kvinna som har allt hon kan önska sig, hus,bil,bra jobb två underbara barn. Lyckofamilj ( enligt andra)

Jag är så ARG!!! jag får gå igenom allt själv utan en enda person bakom mig i 2 dagars rättegång , allt man får höra ,hur kan du anmäla din man? dina barns pappa?

Då spökar alla mina tankar, är det verkligen mitt fel, är jag verkligen så jobbig att leva med? mina barn kommer att hata mig hela livet för detta, jag rev ner alla murar,fasader som en riktig familj ska vara.

Sälja huset, som barnen skulle höra deras sagor,leka fritt,skapa fina minnen, rummet som mamma har målat världens fräckaste hajar,trädgården som precis blev klar,japanska körsbärs trädet,syrenträdet skulle blomma vackert.

Vårt fina lavendelblåa sovrum som jag blev sparkad i, slagen i vår dotters fina rum där hon skulle ha dom finaste åren. Bli spottad ,dragen i håret längs trapporna till vårt ny renoverade vardagsrum med braskamin.

Nej!! inget låtsas mer ingen fasad ingen mamma som ler varje dag och sminkad över sina blåmärken,ingen mamma som säger plocka undan,som springer och torkar upp spilld mjölk allt är OK. Hela världen kan rasa

Varför skiner solen?hela världen borde stanna,varför är alla så lyckliga? eller är alla så duktiga skådespelare?